Jaha ja, sitter här nu dagen innan begravningen av lille Charlie.
Så otroligt orättvist livet kan vara när du inte ens hann komma till världen. :-(
Jag har precis gjort sorgdekorationen som jag och min familj ska ge.
Det blev ett hjärta med röda rosor och lite murgröna, fick reda på att Charlies mamma och pappa hade velat ha ett sånt men att det hade varit för dyrt för dom.
De fick en liten tår i ögat när de såg på dekorationen.
Morgondagen kommer att bli "tuff", det är inte meningen med livet att behöva begrava en nyfödd.
När de åkte in till förlossningen så hade jag gjort ett grattiskort som jag skulle ge men istället blev det ett Beklagar sorgen-kort. :-(
Så här blev det.
Inuti kortet så skrev jag ner en dikt som jag hittade på nätet.
Oerhört vacker.
Var inte arg lilla mamma
jag var tvungen att gå.
När dom klippte banden
orkade inte mitt hjärta att slå.
Älskade pappa
mitt liv blev så kort.
Ta hand om varandra
när jag flyger bort.
Jag vet att ni gråter
och det finns ingen tröst.
Men lyssna till era hjärtan
och ni kan höra min röst.
Jag finns inte bland er
men jag finns ändå.
Jag hör era böner
och älskar er så."
Sov i ro lille Charlie.
/Susanne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar